Utdrag ur boken "Nya Resa med barn"
Vågar man resa ut i världen med sina barn? Vad händer om de blir sjuka? Och hur är det med maten?
Under tio år har David Isaksson och Ann Keve Isaksson samlat kunskap och erfarenheter om hur det är att resa med barn. Det började när Fredrika var ett halvår gammal. Sex världsdelar och ytterligare två barn senare har de inga planer på att sluta resa. Tips och upplevelser varvas med fakta om utrustning, sjukdomar och annat som kan vara bra att veta.
Nyår med sjölejonen
Årets sista dag börjar i det ögonblick motorn slås av. Det är fortfarande mörkt ute och genom ventilerna hörs det märkliga, suggestiva, liksom både frustande och bräkande ljudet. Vi ligger vakna i våra kojer och lyssnar, funderar och lyssnar alltmedan det ljusnar.
När vi kliver upp på däck är vi omgivna av sjölejon! De finns överallt omkring oss, i vattnet och på skäret Plaza framför oss. På ena sidan ön ligger de ratade sjölejonhannarna och slickar sina sår på ungkarlsklippan. När vi går i land får vår guide Peter klappa i händerna för att en stor hanne ska flytta sig från tilläggningsplatsen. Vi går iland, inte utan viss försiktighet och med ett stort mått av respekt. När en stor sjölejonhanne lyfter på huvudet, hasar åt vårt håll och börjar bröla flyttar man sig gärna några meter bakåt. En bit bort finns mödrar med sina unga. Det är som att kliva in i en sjölejonfamiljs radhustillvaro.
Så här i efterhand tycker Fredrika och Arvid att resan till Galapagosöarna är något av det allra häftigaste de gjort. Och visst var det fantastiskt.
(ur boken Resa med barn)
Upplevelse i Karibien
Vi står med våra resväskor vid landningsbanan i det lilla samhället Placencia i Belize. Bara vi, inga andra. Så småningom hörs knattret från en trehjulig strandmotorcykel. Det är brevbäraren som ska hämta upp posten. Hon lovar att be någon hämta oss och en stund senare kommer en av Placencias allt-i-allo-transportbilar.
Vårt hus ligger nere på stranden. Det visar sig vara precis rätt, även om Arvid en morgon vaknar full av något som är misstänkt likt loppbett. Nedanför oss har vi bygatan, eller för att vara ännu tydligare: alldeles precis under vår balkong ligger bygatan, ett promenadstråk av betong, en knapp meter brett, där man nätt och jämt kan mötas. Inga bilar, bara bara fötter och det klafsande ljudet av badtofflor.
Det är egentligen inte vackert, det är så här Karibien ser ut innan det hunnit anpassas till turisterna. Husen ligger utslängda lite planlöst. De flesta byggda på styltor med skräpiga upplag under. Det är vint och det mesta spretar hit och dit, färgen flagnar. Det är oerhört charmigt.
Vi har varit här i några timmar och barnen har hunnit leka en massa med sina nya kompisar. Vårt hus är redan en samlingsplats för barnen längs »gatan«. »Nej, inte där! Där ska du ha fötterna!« säger Fredrika och instruerar Chrissie, en liten kolsvart flicka i vit och rödprickig klänning, om hur hon ska leka. Det är fascinerade att se hur bra det går trots att de inte förstår varandras språk.
(ur boken Resa med barn)
Du kan köpa utgåvan i Sunmate´s
webbutik under tillbehörssidan.
|